Vilhelmina tätort
Vilhelmina kommun innehåller bara en enda tätort, Vilhelmina, men här finns också ett flertal småorter och byar.
Korta fakta om tätorten Vilhelmina
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Vilhelmina kommun |
| Koordinater | 64°37′N 16°39′Ö |
| Area | 329 hektar |
| Folkmängd | 3 572 (år 2015) |
| Befolkningstäthet | 10,86 invånare per hektar (år 2015) |
Vilhelminas befolkning 1960-2015
| År | Folkmängd | Areal (ha) |
| 1960 | 3 016 | |
| 1965 | 3 106 | |
| 1970 | 3 632 | |
| 1975 | 4 060 | |
| 1980 | 4 123 | |
| 1990 | 4 273 | 316 |
| 1995 | 4 105 | 324 |
| 2000 | 3 844 | 324 |
| 2005 | 3 633 | 324 |
| 2010 | 3 657 | 354 |
| 2015 | 3 572 | 329 |
Historia
Tätorten Vilhelmina har sitt ursprung i nybygget Volgsjö som anlades här av Daniel Danielsson från Torvsjö i Åsele. Tillstånd för nybygget beviljades den 7 oktober 1776.
Namnet Volgsjö kommer från sjön med samma namn. På samiska heter sjön Vualtjere, och Volgsjö är en försvenskning av detta namn. Förleden vual- kommer från ordet vuelkedh, som betyder avresa och här syftar på samernas vårflyttning. Efterleden –tjere är synonym med jaevrie, det vill säga sjö.
Efter att tillstånd givits för nybygget år 1776 dröjde det inte länge förrän områdets invånare anhöll om att få en kapellkyrka med fast boende predikant på platsen, så att de skulle slippa fara hela den långa vägen till Åsele för att besöka kyrkan. Detta beviljades, och eftersom Daniel Danielssons hemman ansågs vara lämpligast som prästbord (mark som prästen fick förfoga över för sin in egen försörjning) erbjöds Danielsson att istället få ta över hälften av Torvsele nybygge i Åsele; ett nybygge som vid den tidpunkten innehades av pastorn och skolmästaren i Åsele. Danielsson accepterade bytet och flyttade.
Under sommaren 1782 inleddes arbetet med att bygga ett kapell i Vålgsjö, och snart växte en kyrkby fram på platsen. Redan den 26 april 1783 blev Vilhelmina en egen församling (fram tills dess var den en del av Åsele församling).
Namnbyte
År 1804 bytte Vålgsjö namn till Vilhelmina för att hedra kung Gustav IV Adolfs gemål Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden. (Även socknarna Fredrika och Dorotea är uppkallade efter henne, och området där dessa tre socknar ligger kallas ibland för Drottninglandet.)
Kommunreformen
Efter år 1862 års kommunreform blev kyrkbyn en del av Vilhelmina landskommun.
Kyrkbyn blir kyrkstad
År 1916 uppgraderades Vilhelmina från kyrkby till krystad, och året därpå inrättades Vilhelmina municipalsamhälle. Efter andra världskriget bröts Vilhelmina kyrkstad med kringområde ut ur landskommun för att bilda Vilhelmina köping.
Kommunikationer
Väg
Europavägen E45 går genom Vilhelmina.
Tåg
Inlandsbanan går genom Vilhelmina. Vilhelmina järnvägsstation ligger norr om Dorotea och söder om Storuman.
Flyg
Trots att tätorten Vilhelmina bara har några tusen invånare invånare finns här en flygplats, eftersom orten fungerar som centralort för ett tämligen stort område.
Volgsjön
Tätorten Vilhelmina ligger vid sjön Volgsjön, och har den mindre sjön Baksjön öster om sig. Volgsjön, som är nästan 15 meter djup och strax under 22 kvadratkilometer stor, ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde.