Nils Hövenmark, född 1922 i Vilhelmina församling, var en svensk deckarförfattare och apotekare, samt lokalombud för Sveriges Radio och programledare för många sändningar rörande samisk kultur. Hövenmark var också en av de drivande krafterna bakom grundandet av Jokkmokks museum, det som numera är Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum.

Bakgrund

Nils Hövenmark föddes i Vilhelmina församling den 30 juli 1922.

Sin studentexamen avlade Hövenmark i Umeå år 1940 och därefter återvända han till Vilhelmina för att gå som elev på apoteket. 1941-1942 studerade han återigen i Umeå, och 1943 erhöll han sin farmakologie kandidat, en examen som följdes av en apotekarexamen fem år senare. Samma år som Hövenmark blev apotekare gifte han sig med farmakologie kandidat Gun Mellqvist, som var dotter till rektor Olof Mellqvist.

Apoteksverksamheten

År 1952 blev den då 30 år gamla Nils Hövenmark landets yngsta apoteksinnehavare i och med att han blev innehavare för apoteket i Jokkmokk. Apoteket låg i det tre våningar höga Apotekshus som uppförts i Jokkmokk år 1903 och familjen Hövenmark hade de övre två våningarna som sin privatbostad.

På 1960-talet då apoteken började förstatligas blev Gun Hövenmark apotekschef för apoteket i Jokkmokk medan Nils Hövenmark började veckopendla till en tjänst som apotekschef för apoteket Laxen i Boden. Detta arrangemang höll i sig fram till 1979 då apoteken helt övergick i statlig regi.

Sveriges Radio och programmen om samisk kultur

Det var Jokkmokks Vintermarknad år 1955 som gjorde att Nils Hövenmark fick in en fot hos Sveriges Radio. Sveriges Radio ville sända direkt från marknaden, varför man behövde en liten studio i Jokkmokk och den inrättades i apotekshuset.

Reportagen från Jokkmokk föll väl ut och två år senare startade man reguljära sändningar därifrån, där bland annat paret Hövenmark fungerade som programledare. Många av sändningarna handlade om den samiska kulturen och blev för många icke-samiska svenskar en av få möjligheter att få veta mer om hur samerna levde.

Familjen Hövenmark drog sig inte för att experimentera med radioformatet och ta till olika tricks för att göra sändningar intressanta. En vinter hävdade de till exempel att de sände direkt från en kåta i ett sameviste uppe i fjällvärlden, där hela familjen satt på renfällar medan nordanvinden ven utanför och paret Hövenmark talade om jul i vildmarken. De fick många upprörda reaktioner, och särskilt Lennart Hyland blev mycket indignerad över att de släpat ut sina barn på ett så farligt äventyr. Sanning var dock att sändningen gjordes från andra våningen i det varma och ombonade apotekshuset i Jokkmokk och en förinspelad nordanvind hade lagts på för att skapa rätt stämning för radiolyssnarna.

Författarskapet

Hövenmark hade ett starkt intresse för språk och var också en hängiven deckarläsare. Hans första bok, Döden i Svartselet, publicerades år 1970, och därefter följde ytterligare 11 böcker fram till med år 1985.

Hans författarskap hämtade ofta inspiration från Norrland och han var känd för att vara noga i sina efterforskningar, samtidigt som han inte drog sig för att uppfinna fiktiva platser och blanda in dem bland de som hämtats ur verkligheten.

Böcker av Nils Hövenmark

  • Döden i Svartselet (1970)
  • Döden på apoteket (1972)
  • Döden på Rotaryklubben (1973)
  • En död i kvarten (1974)
  • Kommunaldådet (1975)
  • Döden på vandring (1976)
  • Systrarna Svenssons Sybehörsaffär (1978)
  • Ensamstående äldre herre (1980)
  • Vargavinter (1981)
  • Ringlinjen (1982)
  • Adjunkt på villovägar (1983)
  • Andersson, Petterson, Lundström och jag (1985)

Bortgång och epilog

På sin ålders höst drabbades Nils Hövenmark av cancer och han avled vid 73 års ålder i Jokkmokk, den 21 oktober 1995. Fyra år senare dog även hustrun, och paret är begravda i samma grav på Jokkmokks kyrkogård. De efterlämnade fyra döttrar: Brita, Karin, Anna och Stina. Stina var vid tidpunkten bosatt i Gällivare, medan de övriga tre levde i Jokkmokkstrakten.

I Guns dödsannons ingick en dikt skriven av maken år 1942:

Så lyser lampan år från år
på boken, där mitt öde står
Jag läser, men blir aldrig klok

Döden slår igen min bok och släcker ljuset

Mörkt blir huset när vi går.

Mer information

För den som är intresserad av att veta mer rekommenderas ”Nils Hövenmark – Inte bara apotekare” av Bengt Rosén, publicerad i UniCornis, Farmacihistoriska Sällskapets tidskrift nummer 1/2005.